tillfredställelsen av att bli förstådd.

är det inte märkligt.
ibland skriker man efter förståelse.
någon som kan förstå hur man känner. hur man tänker.
kanske är det så att en person som inte varit med om det man är med om,
har en omöjlighet att förstå.
inte kan förstå.
jag har en sak i livet som inte så många kan förstå.
en sak som skapat mycket ångest.
ingen
ingen.
ingen kan förstå den tillfredställelse det ger när någon uttalar orden;
jag förstår precis hur du menar.

det är viktigt att få prata med nån som förstår.
nån som känner igen sig.
någon som vet precis hur det är. det är viktigt.
det ger faktiskt inte så mycket att prata med någon som tycker att ens känslor och tankar är främmande. inte mej iaf.

ta vara på ögonblicken av förståelse.
//Malin

endorfiner yeeeeh come to me

kroppens egna medicin.
när allt känns deppigt. när man är nere och inte riktigt vet varför.
när man är trött. slut. hungrig. irriterad.
då kan ett step-pass. eller en prommenad. en joggingtur.
vara det som krävs.

fysisk ansträngning på hög nivå och musik som dundrar i öronen.
just got to love it.

jag skulle kunna stepa tills jag föll ihop i en hög.
känslan efter riktig fysisk ansträningning är OBETALBAR.
helt jäkla fucking underbart!

ååååå nu vill jag dansa igen.

PUSS på er (de få läsare som jag har) :)

//Mallan

hur bemöter du människor?

idag blev jag jättehärligt bemött två gånger under dagen.
tänk vad några få ord kan få en att le.
tänk...
några få ord kan göra ens dag!

tack!
//mallan

det är underskattat att äta

när jag och min pojkvän på skoj diskuterade likheter och skillnader oss emellan...kom bland annat en av våra största likheter på tal....
vi ÄLSKAR att äta!!!!!!!!!!!!
och vi är storätare.
jag brukar skoja om att jag tror att min magsäck är så stor att den hänger ner en ganska lång bit i magen.
äckligt.
haha :)
kanske.
hur som helst...
att äta är för mig en av livets stora njutningar. tänk att inte kunna känna alla härliga smaker som finns på vår planet.

jag kan ibland förundras över mitt ätande.
jag äter mycket vid frukost, lunch och middag. och småäter ÄNDÅ mellan måltiderna :)
ibland när jag ätit mycket känner jag mej inte ens särskilt mätt.

visst jag har precis som de flesta unga tjejer tänkt en massa över min vikt och storlek.
och mått ganska dåligt.
det är inte lätt att vara ung tjej i dagens samhälle alla gånger.
och även om jag ibland vill komma i en mindre storlek, väga mindre. så...
det jag skulle få avstå.
det skulle få mig deppad.
mat betyder alldeles för mycket för mig.
hur många fina minnen från ens liv innehåller inte något ätbart...om man tänker efter...
eller om JAG tänker efter :)
första riktiga dejten med min pojkvän. härliga tjejmiddagar. grillande mysiga sommarkvällar.
det var några bland många.

visst jag skulle kunna äta nyttigare...
kanske bestämmer jag mig en dag för å ta tag i det :) vore ju grejt om jag tog tag i det nu, när sommaren snart stundar...
fast...vi får se...
jag börjar med lite löpning å fortsätter med step-up:en!

Mer mat åt folket!

//Mallan

varför gick inte ola vidare?

satt å lyssnade på en massa schlagerlåtar...
ni som känner mej vet ju att jag är svag för den musiken;)
å då menar jag RIKTIG schlager med stigning å drag!
inga ballader som får en att vilja somna.
näh!
bra schlager ska få en att inte kunna sitta still.
hur som helst :)
när jag lyssnade på en massa musik så stannade jag till när jag kom till olas låt.
den startar ju URBRA! vilket drag! jag blir ju tokigt sugen på å skaka rumpa nu!!!
upp och hoppa, dansa å sjunga med....ååååå UNDERBART!
alla som vill skaka rumpa give me a call.
helst nyss!

so long,
MALLA

what you dont know

What you don't know
Is that your scars are beautiful
What you don't know
It’s your imperfections are what make me whole
What you don't know
Is how I spiral down Cause I can't speak whenever you're around

And it’s not like me to hide behind a wall
And it’s not like me to fear the fall

What you don't know
Is that I lie awake Wishing you were here tonight
What you don’t know
Is that I loved you long before we were alive
Cause how would you know, how could you know
So now I’m gonna tell you everything

What you don’t know I have studied the way you walk
What you don’t know Is I’ve already kissed you in the shadows of my heart
What you don’t know Is that you’re poetry If you turn around I’m someone you won’t see

What you don’t know Is when the moon and the sun collide The morning comes
this time I won’t be afraid to try

vackraste raderna i låttext jag hört på länge...lyssnar på låten på repeat over and over...

att drömma vaken

styrkan.
det vackra. tonerna. texterna.

den härliga känslan.
gemenskapen.
att känna hur hjärtat brinner.

sknar det grymt mycket.

att sjunga i kör.

saknar att sjunga i största allmänhet.
har försökt leta efter olika showkörer. tänkte att det skulle passa.
hittade en på andra sidan stan.

nu börjar jag känna att jag vill sjunga i kyrkokör.
vadå?
tänker du.
kyrkokör.
men jag kan lova dig.
vackrare sång får du leta efter.
vilken akustik.
vilken känsla.
jag gillar känslan i en kyrka. magisk. lite skrämmande. känslan av att det finns något större.

ååååå.

jag vill sjunga.
att sjunga känns som att drömma vaken.

någon som har ett tips?

I need some guidance...
//mallan

märkliga tankar.

i måndags ringde jag för å höra om det fanns någon massagetid i veckan. jag fick till svar att det fanns tid redan på tisdagen. cirkus en timme 160 spänn. nästan gratis ju. och gratis är ju gott.
när jag så begav mig dit, var det med stor förväntan, jag såg fram emot att få en avslappnande stund.
jag kommer dit, anmäler mig och betalar. jag får veta att jag ska gå en trappa ner och sätta mig i väntrummet. väl där nere möts jag av massor av damer i alla storlekar, någon ung kille och en barnfamilj.
jag sätter mig ner.
medan jag sitter där så vandrar en massa kvinnliga massörer som just haft lunch förbi. en efter en får de förbi med en lunchbox i högsta hugg.
jag ser fortfarande fram emot massagen.

efter ett tag så ser jag några killar med lunchbox.
några killar.
hallå.
vad gör dom här?
tanken har faktiskt inte alls slagit mig.
den som ska massera mig kan vara av det motsatta könet.
av någon anledning så börjar jag genast känna mig obekväm.
(svettas jag inte lite nu?)
usch väldigt obekväm.

klockan tickar vidare och börjar närmar sig massagetid.

plötsligt dyker alla människorna med lunchboxarna upp och börjar ropa upp olika namn.
en massa namn ropas upp. elina karlsson. gun larsson. viktoria malmberg.
ååå ropa upp mig då.
(varför ropas inte jag upp?)
den unga killen som satt i väntrummet ropas upp, markus lundberg. han ropas upp av en av killarna. hjäälp hur fel kändes inte det, stakars han. (tänkte jag det?)

....och under hela det här "namnupproppandet" så kunde jag bara tänka en sak,
ingen kille. ingen kille. iiiiiiiiiingen kille.
ååå mitt namn ropas ju aldrig upp.
eller vänta nu hörde jag det.
å nej.
min vanliga tur.
dvs otur.
en kille.
neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej.
vill inte vill inte.
(ska jag gå?)

jag stannade.

over and out
mallan